Min sambo har ÄNTLIGEN gått med på att vi ska träffa en familjerådgivare. Jag ser detta som en halv seger eftersom det är första gången han går med på att göra det. I över ett halvår har jag försökt få honom att förstå att det finns hjälp att få av oberoende människor som är kunniga inom områden och som med objektiv syn kan hjälpa oss att hitta verktygen för att få relationen att fungera. På tisdag ska vi dit och jag har en bra känsla i magen.
Det konstiga i allt detta är hur känslorna kan svaja från den ena dagen till den andra. Under en dag kan jag ena stunden känna att jag vill fortsätta kämpa för att i nästa stund bara vilja avsluta allt. Jag tänker mycket på barnen och är så ledsen att behöva vara den som splittrar den lilla kärnfamiljen. Det är så otroligt svårt att föreställa sig hur livet skulle bli som ensamstående mamma för ja... Ensamstående mamma är precis vad jag kommer att bli. Min sambo har tydligt poängterat att han inte kommer vilja ha delad vårdnad.
Det konstiga i allt detta är hur känslorna kan svaja från den ena dagen till den andra. Under en dag kan jag ena stunden känna att jag vill fortsätta kämpa för att i nästa stund bara vilja avsluta allt. Jag tänker mycket på barnen och är så ledsen att behöva vara den som splittrar den lilla kärnfamiljen. Det är så otroligt svårt att föreställa sig hur livet skulle bli som ensamstående mamma för ja... Ensamstående mamma är precis vad jag kommer att bli. Min sambo har tydligt poängterat att han inte kommer vilja ha delad vårdnad.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar